Hej på er alla nyfikna och lärande!
Senaste veckan har varit mycket intressant, då vi läst och
diskuterat om olika lärteorier. Jag har fastnat mest för John Dewey och hans learning by doing. Dewey är en av
"skaparna" av pragmatismen. Dewey anser att undervisning som sker i
skolan ska kopplas till samhället. Enligt pragmatismen hör teori och praktik
ihop och det är viktigt att använda sig av praktiska delar även under sina
lektioner. För att förstå kunskapen man lär sig behöver man kommunicera med
andra och utöva detta.
Detta tycker jag också är viktigt. Själv tycker jag allt
blir mycket lättare när jag fått prova på det. Det är svårare att förstå hur
något fungerar när jag inte har en korrekt bild av det. T.ex. att förstå hur en
ölburk sluts visste jag inte innan jag besökte ett bryggeri där det visades
klart och tydligt. Det är så jag ser på allt lärande. Visar jag som lärare
något konkret, så eleverna själva får se det med egna ögon och prova på, är det
lättare att förstå vad som händer och att sätta kunskapen i ett sammanhang,
samt använda sig av kunskapen vid liknande tillfällen i framtiden.
Jag har frågat en medelålders, amerikansk kvinna som arbetar
på skolan hur hon ser på lärande. Hon svarar: "All kids are different. Some learn naturally and
without much effort. Others need more support. I think all children learn best
when the instruction is meaningful, multisensory (use sight, touch, hearing,
motor), and with lots of practice. Kids need to have hands-on activities to
learn a concept. Confucius said "I hear and I forget. I see and I
remember. I do and I understand." I always go by that!"
Malin
Söderholm
